krickan.blogg.se

Sigge gjorde entré med stort buller och bång. Det var två andra hundar med på kursen och Sigge har väldigt svårt att slappna av. Vet inte åt vilket håll han ska vända sig utan helst vill han göra allt på en gång. Att sitta inne i klubbstugan och slappna av räckte gott och väl. Han kan om man bara visar honom tillrätta. Just nu sker det övertydligt och jag ska jobba med lugnande signaler. Men också med lek annars kommer jag att bli för tråkig helt enkelt. Instruktören var helt i min smak och jag tror att det här kommer att passa oss perfekt. 

 

Läxa till nästa gång: 

Namnträning. 

 

Lek. Och då tänka på vilka signaler jag ger till honom i leken, samt jag bestämmer när leken börjar och slutar. 

 

Det som känns bra är att vi varit på rätt väg och kursen kommer i precis rätt tid för det är nu vi behöver ngn utifrån som ser vad vi gör och hur vi gör det. 

Idag har Sigge varit hos oss en månad. Det har hunnit hända mycket men nu har nog Sigge träffat alla som är en del av vår familj:-) Efter ett par veckor i symbios här hemma började vi så smått ta oss an andra. Först besök av kompis med barn. Då myntades uttrycket "Nej, Sigge jag är ingen makaron." När Sigge försökte slicka upp en av flickorna. Den minsta på ett och ett halvt svängde vant med Sigges tuggben när hon tyckte han blev för närgången... Efter detta nästa milstolpe, Sigge introducerades till föräldrarnas vovve. Tänk att den lille rackaren för en gång skull fick leka kung. Vad han njöt fyraåriga cairnen när han svassade runt Sigge med svansen i taket:-) 

Det blev även besök hos ytterligare en hundbekanting i samma ålder som Sigge. På hemvägen från Blekinge passade vi på att ta med oss moster i bilen också. Genast en god vän till Sigge Stardust! Vi har promenerat med gudmor vid universitetet och nyss i helgen introducerades Sigge till barndomsvännen med familj i Bollnäs. Ny erfarenhet att promenera tillsammans med en permobil... 

Sigge går från klarhet till klarhet. Bilåkning är inga bekymmer och efter ett par rundors träning är inte heller buss och pendeltåg något problem. Första gångerna var det jobbigt med allt folk men det var för att jag var dum nog att träna i rusningtrafik. 

Träningsmässigt är vi ju mitt inne i en socialiseringsfas. Att lära sig slappna av bland människor på stora samlingsplatser som typ torg, peronger etc. Sitt sitter som jag tidigare skrivit. Vi jobbar vidare med ligg och Stå/stanna. Sen jobbar vi ju med roliga saker också så klart:-). Snurra, sicksacka mellan benen, tass och puss är självklara i repotoaren. "Hitta Snus" håller hussebror på med och jag kör "Hitta Plånka". Sen när det behövs lite snabb nödaktivering kör vi Leta godis och diverse förpackningar blir småbitar när godis lagts i dem... 

Det som måste måste måste tränas på är att gå bra i koppel. Det börjar komma mer och mer men så fort jag släpper fokus nyttjar Sigge det så klart. Vi har provat ett kortare litet spår som var inga bekymmer alls. Det tyckte Sigge nog eg var för lätt. Men nu har jag hittat ett bättre skogsparti så nu ska det börja hårdtränas på det. 

Jag lägger upp lite urval av bilder så ni får lite att titta på:-)

 

 

Kram till er alla där ute Stardustfans! 

 

Idag har vi kört så hårt med lille Sigge att han just för en minut sen föll pladask och somnade direkt efter kvällsmaten. Storebror har tydligen kört "hitta snusdosan" med jämna mellanrum. Jag tränade lite när jag kom hem på eftermiddagen. Sen blev det några sitt med störning under promenaden. Pricken över allt var nog att träffa grannflickvovven och försöka vara stilla tillsammans i hissen...:-) Små steg framåt:-)

Promenad runt Edsviken när solen skiner och temperaturen är runt nollan är livskvalitet. Och nu har jag och Sigge hittat vår rytm:-) Han blir bättre och bättre på att hitta mig och inte gå i koppel även om han ibland drar iväg på egna nosäventyr... Nu ligger han och snarkar neranför soffan och jag tror han drömmer om sommaren. Det gör iaf jag när jag ska sova:-)
Sitt och ligg sitter nästan nu, Behöver en och annan hjälper men det går bättre och bättre. Vi har börjat med lite småkonster också. Sicksackar fram mellan mina ben och kan snart "tass". Puss tog ungefär tre minuter och lära också...

Lämnade Sigge själv med storebror igår kväll. Herrarna är ju tvungna att bounda lite:-) Kom hem på förnatten och fick ett glatt men lojt hälsande. Hörde sen på morgonen att han saknat mig och gått runt och letat och jag måste säga att jag faktiskt kände mig lite stolt:-). Det märks att syskonen Ivarsson är vårdpersonal eftersom jag mitt i middagen på söder fick ett sms med nummer ett och nummer två rapport för kvällen:-). På morgonen tog vi bilen till Överjärva gård och Sigge fick superbusa runt i sin långlina. Det var dock inget jätteskojigt före och jag damp på min gamla skadade svanskota rakt ner i backen. Men min vadderade rumpa tog det mesta så känner inte av det så värst. Vi tog en fika i solen och känner minnsann av lite solbränna. Vi fick ta tillfället i akt och träna på allt i från hundmöten till att möta de där konstiga mötena med folk som får för sig att ha stavar och promenera:-)

Nu har Sigge Stardust anlänt. Vi har tillbringat ett dygn tillsammans och det har gått oväntat bra. Efter gårdagens alla intryck somnade vi båda som stockar och sov gott hela natten. På morgonpromenaden kom första riktiga utmaningen med en morgonpigg kanin på gångbanan men efter att ha studerat den noga en stund kunde vi trava vidare utan större problem. 

Sigge och storebror har redan hunnit leka sönder en av pipleksakerna men vad gör det. Det kommer nog hända lite då och då om jag känner min storebror rätt... 

Idag har vi annars tagit det lugnt här hemma. Sigge har funnit sin plats under skrivbordet medans jag suttit och pluggat. Han har sett mest vimmelkantig ut. Det tar nog på krafterna med alla dessa intryck. Men lugnt och stabilt. Fåglarna tar hans nyfikna påhälsningar med ro och Sigge har fattat var gränsen går men provar då och då när han tror jag inte ser... 

Morgondagen ska vi vara ute hela kollektivet tillsammans. Vi tänkte försöka ta oss till överjärva gård och leka där ute. Blir nog alldeles strålande om SMHIs prognos håller. Det kommer ett par bilder också så klart... Håll i hatten för den sötaste pojken i grannskapet:-) 

På fredag kommer han. Vi är laddade här på Turebergs Allé. Idag kom vi överens om den viktigaste regeln. Han måste sitta och vi ska gå först ut genom ytterdörren. Den regeln är extremt basal i ledarskapsskapandet.
De två undulaterna i kollektivet är lyckligt ovetande om vad som komma skall. Vi får se hur det går, S föregångare struntade ju i dem för det mesta men kunde göra ett utfall då och då på den birdie som fanns i familjen då, Förresten ska jag göra en minneskrönika om den guldklimpen någon gång. Hon är roten till mitt hundintresse. Nu blir det lite jobb för att fördriva tiden inför fredag...

På morgonkvisten vid Edsviken.

Morgonpromenad runt Edsviken. Packade frukosten och travade i väg för att testa mitt nya inköp. En liten kamera. Lugnet som finns i luften tidigt på morgonen är oslagbart. Man sitter vid gångvägen och tänker på alla i villorna runt om sig. Där inne finns familjer som börjar vakna. Kanske stressar de i väg på helgaktiviteter, eller så tar de en kopp kaffe och läser dagstidningen i lugn och ro. Ute på isen har nån börjat dagen i samma anda som jag. Skridskorna är på och de ser ut att diskutera vilken väg de ska ta. 

Dagen kommer att fortsätta i utelivets tecken. Nu packar jag pluggrejer och termosen för en trip mot Åkersberga.

 

Igår kom beskedet. Jag ska bli HUNDMAMMA igen. Det var 15 år sen sist som jag var så här upprymd och glad över en ny liten parvel.Tanken är att ni ska följa mig och Sidney/Sigge genom livet. Vårt gemensamma liv kommer att starta om en vecka. De här dagarna kommer jag att pyssla med att förbereda här hemma. Typ städa under sängen vore kanske bra...

Välkommen in när det börjar!